Homecoming

På grund av saker som har hänt hemma så kommer jag att lämna England om ca 2 veckor. Alltså ca 1,5 månader tidigare än planerat. Känns konstigt att plötsligt behöva åka hem när man har haft planer för sina sista veckor här. Weekend i Brighton, fotbolls VM, London, fester osv. Men jag känner att jag verkligen behöver åka hem.
England finns kvar, och det är inte omöjligt att åka tillbaka.

Nu för att prata om roligare saker. Vi hade grillfest här förra helgen och familjen Moon var här, med 3 vilda söner. Först måste jag skutta ur vägen för Hannah (9 år) som springer ilsket efter Moons skrikande mellanbarn med en lång gren viftandes i handen.
Sen hör jag Austin (6 år) ropa;
"Hannah is divorcing him, Hannah is divorcing him!"

En annan rolig historia jag har om de vilda Moon barnen är följande.
Deras äldsta son, Thomas (12 år) är en väldigt artig pojke, med blek pärlfärgad hy och mörkt hår och han bakar världens godaste rabarberpaj. Med det vänliga leendet är det svårt att tro att han innerst inne är lika galen som sina bröder.
Som varje söndag följde han med sin familj till kyrkan för gudstjänst. Familjen såg inte att han försvann förrän han ropade efter allas uppmärksamhet. Längst bak i kyrkan stod han och ropade och viftde med en stor skylt i händerna där det stod "There is no God, I am an atheist".
Hans familj var lika förvånade som resten av den kyrkliga församlingen.
Det hela blev lite roligare och lite pinsammare eftersom Mr Moon var kyrkans ordförande.  

Thomas sa senare att han visst tror på gud, men att han inte visste vilken religion han tillhörde.
Att han kallade sig ateist var av den enkla anledningen att han tyckte att det lät "som much cooler and would get more attention".

Kommentarer
Postat av: Malina

HAHAHA, varför är inte svenska barn lika roliga?

2010-05-26 @ 20:18:33
Postat av: Mamma

Välkommen hem! Längtar... Men du bloggar för sällan, vännen...

Puss o kram!

2010-06-02 @ 09:10:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0